Nödvändigt att bli arg?

Att barn går igenom faser och så vidare är ju inget nytt, och heller inget konstigt. Men ändå blir man smått förvånad över hur jobbiga dessa faser faktiskt kan vara emellanåt. Personligen tycker jag det kan vara oerhört påfrestande när tjejerna är inne i en fas där dom enbart är arga. Nu var det ett tag sedan vi hade en sådan fas, men nu är vi där igen!

Det där ständiga skrikandet, att vara på sin syster tills hon blir arg eller ledsen, retandet, fakegråten och allt annat som hör till. Många gånger kommer det saker flygandes genom luften för att syrran inte gjorde som man vill eller för hon retades, det skriks DUMMA MAMMA så fort man får ett nej, ibland ska det rivas och många gånger slåss.

Vi pratar alltid om att det inte är okej med ovanstående och dom håller ju alltid med när dom är sansade och vi kan prata ordentligt, men när dom är inne i det så går det bara in genom ena örat och ut genom andra. Jag har sedan dag ett pratat med dom om att vi bara får kramas, klappas eller pussas, och dom vet att man säger förlåt om man gjort fel. Att säga till ett barn som skriker är inte alltid lätt då man sällan hörs över skriken, men för oss funkar det alltid att kramas, för då lugnar dom sig direkt.

Men just nu är vi som sagt inne i en ny jobbig fas och det ska enbart härjas, så det är alltid någon av dom som skriker eller är ledsen för att dom hamnat i luven på varandra. Det är oerhört svårt att nå ut i dessa stunder och i dessa fall är det absolut inget som funkar, knappt ens att kramas, och då slutar det med att man måste bli arg för att ens få dom att höja huvudet. Jag hatar att bli arg, men när dom är i sitt esse och verkligen bråkar med varann så är det ingen som lyssnar. Och så fort dom lugnat sig så kan vi kramas och prata ut om det.

Det är inte lätt att vara liten och att behöva gå igenom alla dessa utvecklingsfaser, och heller inte lätt att vara mamma alla gånger. Men samtidigt så vet man ju att alla faser till slut går över och det enda vi har är enorm kärlek och trygghet i varandra, oavsett hur jobbiga vissa faser är!❤️

Loading Likes...

1 reaktion på ”Nödvändigt att bli arg?

  1. Känner verkligen igen det där ! Min ena son är likadan ! Och nu börjar lillsyrran också ! Retas och retas hela tiden ! Skriker , kastar saker. Man blir helt galen tillslut speciellt när det är varje dag. ?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *