Jag är stolt

Ibland måste man stanna upp och reflektera. Reflektera över livet, de val man gjort, hur långt man kommit och så vidare. Idag har jag reklekterat över mitt liv. Jag har skrivit det förut men på högstadiet blev jag mobbad och den perioden har gjort mig så galet stark. Innan var jag väldigt blyg men efter det har jag betydligt mer skinn på näsan. Den perioden, som var den jobbigaste i mitt liv, formade mig till en starkare person.

Jag har alltid vart envis, ibland för envis. Jag har alltid vetat vad jag velat och då har jag också fixat det, oavsett vad det vart. När jag blev gravid visste jag att det var menat, jag visste att jag skulle klara uppgiften jag blivit tilldelad och jag kan nu knäppa de folk på näsan som inte trodde på mig!

Jag har alltid vart bra på att skapa planer, en a-plan, en b, till och med en ö-plan. För mig är det lugnande att veta hur det kan bli, oavsett vilken av planerna det blir.

Sedan jag fick barn har jag blivit mer harmonisk, lugn och framförallt mer självsäker! Mina tjejer gör mig otroligt stark och av alla de händelserna som hänt i mitt liv, så har det format mig till den jag är idag! Jag är stolt. Stolt över mig själv som klarar av att ta hand om två små trollungar helt själv (med viss hjälp från familjen så klart) och djur, jag är stolt över att jag studerar samtidigt som jag är mammaledig för ledig är man ju inte med tvillingar, jag är helt enkelt stolt över mig själv och hur långt jag kommit. Detta är precis vad jag vill lära mina flickor, att oavsett vad man vart med om så kan man vända det till något positivt, att man aldrig ska tvivla på sig själv och vad man klarar av, tänka positivt och vara stolt över sig själv!?