Förbereder mentalt

Imorgon är det dags för Saga att ta blodprov igen. Sist var för en månad sedan och då försökte jag förbereda henne ett bra tag innan eftersom hon tycker det är så oerhört jobbigt, men istället blev hon konstant orolig och trodde hela tiden att vi skulle ta blodprov idag. Så denna gång körde jag en annan taktik. Jag berättade för henne imorse och hon bröt ihop totalt och kastade sig i min famn. Det är så otroligt hjärtskärande och även jag bröt ihop! Det är hemskt att behöva göra så mot sitt barn, samtidigt som det är för hennes egna skull för att se så allt ser bra ut! Sist var värdena fortfarande förhöjda, därav nya prover.

Efter en stund kunde vi prata iallafall och jag sa att hon fick välja vad hon ville för att hon är så otroligt duktig, och svaret blev direkt ”en hund som kan gå!” så vi satte oss och kollade vad för hund det skulle vara. Det var otroligt få interaktiva hundar på hela Google men hon hittade ganska snart en hund hon ville ha, och som skulle heta Saga. Den beställdes och kom redan nu på kvällen så det var en lycklig tjej!

Efter vi beställt hunden pratade vi och kollade på två klipp på youtube där två andra barn också tog blodprov för att se att det inte är någon fara, och man får givetvis inte se i närbild men det var lugnande för henne och vi kunde sedan träna på hur vi skulle sitta. Eftersom hon blivit stucken så många gånger så är det en enorm skräck för henne, och därför är hon också svårstucken. Antingen hinner kärlet hoppa iväg för att hon rör sig eller så kommer inte blod för hon skriker och spänner sig fullständigt.. Detta resulterar ju då också i att hon alltid måste stickas flera gånger😔

Jag har själv alltid vart totalt livrädd för sprutor, nålar och blod och minns att jag som liten fick gå tillsammans med en kompis som delade denna skräck på typ terapi för att minska skräcken, men det hjälpte ju inte alls😂 Som gravid blev jag också stucken flera gånger om dagen när jag låg inlagd (över tre månader sammanlagt) för min hyperemesis, det började läcka där infarten sattes allt för många gånger så droppet rann rätt ut i blodet och jag fick som stora knölar, det blev irriterat efter en dag och behövdes sättas en ny etc, så jag såg ett tag ut som en knarkare på grund av alla blåmärken på armar och händer😪 Ett tag fick jag ta fragminsprutor på mig själv också eftersom jag var så dålig att jag mest var liggande. Så jag förstår Sagas skräck, och försöker dock alltid att inte visa det för henne. Däremot är det svårt att hålla tårarna tillbaka när man vet hur ledsen hon är. Det skär i mammahjärtat något fruktansvärt!❤️

Men nu sover dom båda två och än så länge verkar hon tycka att det som komma skall ska gå bra, men det lär bli annat när vi kommer dit så ni får gärna hålla tummarna för henne att det går smidigt!❤️

Loading Likes...

3 reaktioner på ”Förbereder mentalt

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *