Det här var verkligheten..

Igår satt vi och kollade på gamla bilder och jag var helt sentimental av att se tillbaka. Vi kollade från början och majoriteten av graviditeten spenderade jag ju på sjukhus för min extrema hyperemesis, och sen även för att tjejerna höll på att komma i vecka 30, och ytterligare en vecka på slutet innan tjejerna valde att komma!

Jag minns ju allt i detalj, men ändå är det så avlägset och jag har svårt att förstå att det faktiskt hänt! Man glömmer hur jobbigt det vart även fast man kommer ihåg allt! Visst är det märkligt?

Jag hittade denna bild igår från när jag låg inlagd i Falun. Jag blev först inlagd i Västerås då tjejerna höll på att komma. Då neo var fullt här så blev jag skickad med ambulans till Falun ifall att dom skulle komma. Det var en såå sjukt jobbig period då jag var helt själv där borta. Familjen kom så ofta dom kunde men det är inte så enkelt när man är så pass långt hemifrån och alla jobbar och går i skolan. Men jag kände mig ensam. Som tur är fanns där en kvinna som jobbade där och som hjälpte mig enormt. Hon tog med mig i rullstol (jag fick inte gå själv då det kunde sätta igång en förlossning), följde med och köpte glass, satt och pratade med mig och fanns bara där helt enkelt. Hon var guld värd och vi har viss kontakt även idag!💕

Denna bild är iallafall från sjukhuset i Falun när mamma var där och vi tog en kvällste på balkongen. Så mysigt! Jag får sån enorm känslovåg av allt detta och det är svårt att hålla tillbaka tårarna. Men det är bara glädjetårar!❤️

När jag låg där så pratade en läkare med mig som berättade att det var ett riktigt flick-år och när jag var där så var vi 3 personer som väntade tvillingar och 2 personer som väntade trillingar, det häftiga? Att alla väntade flickor! Så vi var alltså fem stycken som alla väntade 12 flickor sammanlagt 😍

Loading Likes...

11 reaktioner på ”Det här var verkligheten..

  1. Den här berättelsen påminner mig om tiden under och efter graviditeten med Lilla My. Allt slutade med en blodförgiftning och när hon var tre veckor gammal ringde jag hem till familjen och sa att jag nog inte skulle överleva. Ändå har man kastat sig in i en ny graviditet, och trots att man kanske är mer rädd nu så har man på något vis förträngt hur allting var. Kram till dig!

    1. Nej men fy så hemskt! Så himla skönt att allt gick bra med er båda! Visst är det märkligt? Att man glömmer allt som vart fast man ändå inte glömmer! Kram till dig!❤️

  2. Jag minns både det som var bra och dåligt med att vara gravid. Det måste ju ha känts så skönt för dig att den sköterskan tog med dig i rullstol och pratade massor med dig. Kul att ni fortfarande har kontakt. Häftigt att alla väntade tjejer 🙂

  3. Jag älskar verkligen att kolla tillbaka på bilder ! Man saknar tiden men ändå inte ! Ibland är jag sjukt rädd att alla bilder bara ska försvinna . Det hände en gång när min mobil kraschade vet inte hur länge jag va ledsen 🙈🙈🙈

  4. Oj, det låter jätte jobbigt. Själv hade jag två ganska lätta graviditeter och snabba förlossningar så jag gör gärna om det igen 😉
    Men som tur är så är det en smärta man snabbt förtränger 😉
    Vacker foto måste jag även få tillägga. Det är så underbart att få bära på ett liv.

    1. Mim förlossning gick också fort och var toppen så jag längtar till nästa gång! Men graviditetens första del var galet jobbig och jag kom bara hem på permission emellanåt, resten av tiden var jag inlagd med dropp då jag inte fick behålla något..

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *