En tillbakablick

Jag fick en påminnelse om minne på Facebook idag. Minnet innehöll denna bild som togs för två år sedan. Vi var och tog foton på mitt absoluta favoritställe och 12 dagar senare hade jag mina hjärtan i min famn❤

Ni som följt vår resa sedan start vet vilken jobbig graviditet jag hade. Och för er som inte vet så innebar de tre första månaderna den värsta hyperemesis läkarna hade sett, så dessa månader spenderades inlagd på sjukhuset. Jag levde på dropp och kräktes fast det inte fanns något kvar i magen. Det var en så jobbig känsla, att behöva vilka trots att det inte ens fanns galla kvar att kräkas upp, så jag kvävdes nästan istället för jag inte fick luft. Tanken på mat var hemsk och mitt luktsinne var galet bra, så allt luktade 1000 gånger mer.

Min älskade tik luktade så illa att jag fick kväljningar av att pussa på henne, och det var nästan värre än att konstant kräkas själv! Mitt lilla hjärta fick vara utan mig såå länge men fick följa med och träffa mig på sjukhuset flera gånger, och den lyckan går inte att beskriva❤

Resten av graviditet bestod av hemska sura uppstötningar som var så hemska att jag dunkade mig själv i bröstkorgen varje gång. Inte ens omeprazol och liknande funkade? Foglossningarna var inte roliga heller och svullnaden i fötterna var också hemskt?

Om man bortser från allt detta så saknar jag graviditeten enormt. Det var fruktansvärt tungt på slutet och ryggen tog kol, men vad gör det när man visste vad som skulle komma av det? Jag saknar den där känslan av att se magen växa, se två friska små liv sprattla omkring på ultraljuden, få höra deras vackra små hjärtslag, känna när dom hickar och hur dom sparkar. Det är en så magisk känsla! Och jag älskade magen❤

Tänk att man kan komma ihåg eländet med alla gravidåkommor, men ändå sakna det så enormt! Men visst är det fantastiskt? Det är fantastiskt att man glömmer av det jobbiga och kan blicka tillbaka och känna att man längtar till nästa gång! Men inget kommer slå att vänta tvillingar! Tänk att få uppleva det igen?

Såå, med andra ord älskade jag att vara gravid. Det är underbart och trots mitt mående i början och krämporna resterande tid så kände jag mig fin. Magen gjorde mig mer självsäker än någonsin tidigare och jag älskar de bristningar jag fick på magen eftersom det är mina tatueringar efter det bästa jag har, mina stjärnor❤

 

Loading Likes...

1 reaktion på ”En tillbakablick

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *