Dagisdags – panik

Gaaah, ni vet hur jobbigt jag tycker ämnet är, men nu tar vi ett allvarligt snack om det här. Ni som följt oss ett tag känner till min dåliga vana med att ha koll, inte galet kontrollbehov men jag vet att det blir bra om jag gör det, och om inte så har jag iallafall gjort vad jag kunde.

Dagis innebär att man lämnar bort sina barn och med det måste lita på att dom har det bra. Jag har både sett och hört om skräckhistorier och dessa snurrar givetvis i mitt huvud.

Minns ni att vi hälsat på flera gånger på det dagis jag bestämde mig för? Där kändes det bra när vi var där sist, men nu har jag panik igen. Jag vet att det är toppen där och har tyckt i många år, men just att lämna mina barn och lita på att någon annan tar väl hand om dom, och samtidigt att själv inte kunna skydda dom mot allt, det skrämmer slag på mig. Jag får riktig panik. Jag vet att dom kommer få det bra egentligen och massor av nya, roliga kompisar, men snälla säg att paniken lägger sig!?

Vi har nu fått bekräftelse på platserna till det dagis vi ville och dom börjar sista augusti. Det är bara lite mer än ett halvår!! P A N I K

Vi ska tillbaka innan sommaren och hälsa på igen så dom kommer ihåg tills det är dags för inskolning. Jag kommer gråta i bilen varenda gång jag lämnat dom.. Men samtidigt är jag glad att det blev det dagis jag ville! Haha jag blir inte klok..✌?

Loading Likes...

1 reaktion på ”Dagisdags – panik

  1. Vet du, jag har gråtit till och från efter lämningar av alla tre barnen trots att jag har haft förtroende för personalen. Det är jobbigt, men det blir bättre! ?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *